Política Substantiva, por Mateus Fernandes
Sobre o livro "Medo e Ousadia", de Paulo Freire e Ira Shor
(...)
– Mas o que fazer na segunda-feira?, pergunta a professora, que um dia se achou “tia”
– Aprenda a jogar cartas!, responde o animado Paulo Freire, com suas estórias do dia-a-dia
O lance é ler a realidade, saber onde se vai pisar
Mas em terra alheia há de se pisar no chão devagar
Por incrível que pareça, nem todo mundo gosta de política e educação
Temas que fazem a cabeça ir longe, que dão trabalho e exigem atenção
Melhor mesmo é ganhar dobrado e trabalhar sentado, ver a vida passar mansa e tomar, no bar, um chope gelado
E não é que o professor, daquele tipo libertador, que nunca separa o lado que educa do lado pesquisador
Vai até o boteco, ver o que descobre ali? E não é acha um canto em que possa interferir?
Mas o aluno não é bobo – chega a ser até sabotador – se não é chamado pra fazer junto, se não está junto como educador
Cada um com sua tarefa, cada qual com sua responsabilidade – há muitas diferenças entre o aluno e o professor
E não é só questão de idade, nem de conhecimento, nem de amor
Pois pra se aprender e pra se ensinar, ambos têm de concordar que o que fazem tem valor
Outra dica muito boa, relembrada por Ira Shor, é montar o mapa ideológico – que Paulo Freire explica melhor
Antes de mais nada, é preciso esclarecer que o trabalho de ensinar, mesmo quando é profundo
não será suficiente para mudar o mundo. Então pare de idealizar e comece a sonhar.
O ideal não tem limite, mas o sonho carrega o medo de enfrentar o que existe.
E assim, sonho e medo, medo e ousadia, vão encorajando o professor que não
desiste, nem mesmo no último dia
Depois dessa breve preleção, vale ainda fazer uma menção ao formato deste livro
Em diálogo, numa conversa, põe-se a idéia à prova, sob todo o crivo
de um rigor metodológico. Porque se o pensamento não é linear
isso não quer dizer que seja ilógico. É estruturado, quando bem encabeçado
por dois autores, duas cabeças. Dois professores, muitas idéias
É assim que se teceu esse texto, em que o tema do medo e da ousadia
Foi-se fazendo aos poucos, não tudo no mesmo dia
Deu-se tempo, com paciência, mas sem quietude nem calmaria
Pois na relação entre estes dois autores o clima é sempre de ventania
Arejando a cabeça boa de quem faz da vida uma alegria
Nunca separando a política substantiva, do adjetivo pedagogia.
(...)
Tinha que fazer uma resenha... Acabou saindo isso daí... Será que rola de passar? :o)
Série « Fragments » - 5
Automatically translated into French thanks to WorldLingo
Politique Substantielle, par Mateus Fernandes
Sur le livre « Peur et Audace », de Paulo Freire et Ira Shor
(...)
? Mais ce qui fera lundi ? , demande l'enseignante, qui un jour s'est trouvée ? tante ?
? Il apprenne à jouer des lettres ! , il répond animé Paulo Freire, avec leur estórias de quotidien
Le lance est lire réalité, savoir où il va fouler
Mais dans terre étrangère a de fouler dans sol doucement
Par incroyable qui semble, ni tout le monde aime politique et éducation
Sujets qui font la tête aller loin, qui donnent du travail et exigent attention
Mieux même est gagner plié et travailler de places assises, voir vie à passer apprivoisée et prendre, dans barre, un chope gelé
Et non est qu'enseignant, de ce type libérateur, dont jamais il ne sépare pas le côté qui n'instruit pas le côté chercheuse
Vai jusqu'à la boteco, voir qu'il découvre là? Et ce n'est pas trouve un chant où puisse intervenir ?
Mais l'élève n'est pas idiot ? il arrive à être jusqu'à saboteur ? si n'est pas appelée pra faire joint, s'il n'est pas joint comme éducateur
Chacun avec sa tâche, chacun avec sa responsabilité ? il y a beaucoup de différences entre l'élève et l'enseignant
Et n'est pas seule question d'âge, ni de connaissance, ni d'amour
Donc pra s'apprendra et pra s'enseignera, les deux doivent d'être d'accord que ce qui font a de la valeur
D'autre conceil très bon, rappelée par Ira Shor, est monter la carte idéologique ? que Paulo Freire explique mieux
Avant tout rien, il faut d'éclaircir que le travail d'enseigner, même quand est profond
ne sera pas suffisant pour changer le monde. Alors il arrête d'idéaliser et commence à rêver.
L'idéal n'a pas limite, mais le rêve charge la peur d'affronter à ce qui existe.
Et ainsi, rêve et peur, peur et audace, vont en encourager l'enseignant qui
n'abandonne pas, ni même dernier jour
Après cette brève preleção, a valu encore faire une mention au format de ce livre
Dans dialogue, dans une conversation, se mettent l'idée à la preuve, sous tout le bluteur
d'une sévérité méthodologique. Parce que si la pensée n'est pas linéaire
cela ne veut pas dire que c'est illogique. Il est structuré, quand bien dirigé
par deux auteurs, deux têtes. Deux enseignants, beaucoup d'idées
Est aussitôt que s'est tissées ce texte, où le sujet de la peur et de l'audace
S'est été en faisant aux peu, tout le même jour
Ne s'est donné temps, avec patience, mais sans calme ni calme
Donc dans la relation entre ceux-ci deux auteurs le climat est toujours de vent fort
En aérant la tête bonne qui fait de la vie une joie
Jamais en ne séparant pas la politique substantielle, de l'adjective pédagogie.
(...)
Il avait qu'il fera un résumé… Il a fini en sortant cela à partir de là… Ce sera qui roule de passer ? : )
Serie “Fragmentos” - 5
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
¿Política substantiva, para Mateus Fernandes
en el libro “Medo y Ousadia”, de Pablo Freire y de Ira Shor
(...)
? ¿Pero qué a hacer en el lunes? ¿, pregunta a profesor, que un día si está encontrado? ¿tía?
¡Aprende jugar letras! , las respuestas livened encima de Pablo Freire, con sus estórias de los lanzamientos
del día-por-día que es leer la realidad, para saber dónde si va a caminar en
pero en la tierra de la gente él tiene de si camina encendido en el suelo a devagar
para increíble que él se parezca, ni todos tiene gusto de temas de la política y
de la educación que hace a cabeza para ir lejos, ésa da el trabajo y exige la misma
atención mejor es ganar doblado y al trabajo asentado, para ver la vida para pasar a bellwether y para tomar, en barra, un chope congelado
y no es ese profesor, de ese tipo liberando, que nunca separa el lado que educa ¿del Vai lateral
que busca hasta boteco, ver lo que descubre allí? ¿E no es los hallazgos uno canta donde puede intervenir?
¿Pero la pupila no es tonta? ¿llega para estar hasta hacker de computadora? ¿si no se llama pra a hacer junto, si no es junto como educador
cada uno con su tarea, cada uno con su responsabilidad? ¿tiene muchas diferencias entre la pupila y el profesor
y no es cuestión sola de la edad, ni del conocimiento, ni del pra
del amor por lo tanto si aprender y el pra si para enseñar, ambos tiene que acordar que qué hace otra extremidad
muy buena tiene valor, relembrada para Ira Shor, es el montaje el mapa ideológico? que Pablo Freire mejor explica
antes más nada, es necesaria clarificar que el trabajo a enseñar, exactamente cuando él es profundo
no sea bastantes para cambiar el mundo. Entonces para para idealizar y comienza a soñar.
El ideal no tiene límite, sino las cargas del sueño el miedo a la cara qué existe.
E así, el sueño y el miedo, el miedo y el ousadia, van a animar al profesor que
no da para arriba, no uniforme en el día pasado
después de este breve preleção, valle que todavía haga una mención al formato de este libro
en diálogo, en un coloquio, lo fijaron idea a la prueba, debajo de todo el bolter
de una severidad del metodológico. Porque si el pensamiento no es linear
esto no desea decir que sea ilógico. Es structuralized, cuando está dirigido bien
hacia dos autores, a dos cabezas. Dos profesores, muchas ideas
son tan pronto como si weaveeed este texto, donde el tema del miedo y del ousadia
hacía al pocos, todo adentro el mismo día
no diera tiempo, con paciencia, pero sin calma ni calmness
por lo tanto en la relación entre estos dos autores el clima está siempre del ventania
que ventila el buen jefe de quién nunca hace de la vida
una alegría que separa la política substantiva, del adjetivo del pedagogia.
(...)
Tenía eso para hacer un sumario… Acabó allí de dejar esto… ¿Será que rueda para pasar? : )
Serie “Fragmentos„ - 5
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
Politica sostanziale, per Mateus Fernandes
sul libro “Medo e Ousadia„, di Pablo Freire e di Ira Shor
(...)
? Ma che cosa da fare in lunedì? , chiede all'insegnante, che un giorno se trovato? zia?
Impara giocare le lettere! , le risposte livened su Pablo Freire, con i relativi estórias dei lanci che
di giorno-da-giorno è di leggere una realtà, per sapere dove se va fare un passo su
ma nella terra della gente ha di se facendo un passo sopra nel terreno a devagar
per incredibile che sembra, né in ognuno gradisce gli oggetti di formazione e
di politica che incita la testa per andare lontano, quella dà il lavoro e richiede la stessa
attenzione migliore è di guadagnare piegato ed a lavoro messo, per vedere la vita per passare il bellwether e per prendere, in barra, un chope congelato
e non è quel professore, di quel tipo liberante, che non separa mai il lato che istruisse del Vai laterale
di ricerca fino al boteco, vedere che cosa scopre là? La E non è ritrovamenti uno canta dove può intervenire?
Ma la pupilla non è silly? arriva per essere fino al hacker di calcolatore? se non è denominato pra da fare insieme, se non è insieme come educatore
ogni con la relativa operazione, ogni con la relativa responsabilità? ha molte differenze fra l'allievo ed il professore
e non è domanda sola dell'età, né di conoscenza, né del pra
di amore di conseguenza se per imparare e pra se per insegnare, entrambi deve accosentiree che che cosa fa un'altra molto
buona punta ha valore, relembrada per Ira Shor, è il supporto il programma ideologico? che Pablo Freire migliore spiega
prima di più niente, è necessario da chiarire che il lavoro da insegnare, esattamente quando è profondo
non sia abbastanza per cambiare il mondo. Allora smette di idealizzare e comincia sognare.
Il ideale non ha il limite, ma i carichi di sogno il timore alla faccia che cosa esiste.
La E così, il sogno ed il timore, il timore e il ousadia, vanno consigliare al professore che
non dà in su, non neppure nell'ultimo giorno
dopo questo breve preleção, valle ancora fare menzione alla disposizione di questo libro
nel dialogo, in un colloquio, lo hanno regolato idea alla prova, sotto tutto il bullonatore
di una severità di metodológico. Poiché se il pensiero non è lineare
questo non desidera dire che è illogico. È structuralized, una volta diretto bene
per due autori, due teste. Due professori, molte idee
sono non appena se weaveeed questo testo, in cui l'argomento di timore e ousadia
stava facendo ai pochi, tutto dentro lo stesso giorno
non ha dato il tempo, con pazienza, ma senza calma né calmness
di conseguenza nel rapporto fra questi due autori il clima è sempre del ventania
che ventila la buona testa di chi non fa mai della vita
una gioia che separa la politica sostanziale, dell'aggettivo di pedagogia.
(...)
Ha avuto quello per fare un sommario… Ha rifinito là dal lasciare questo… Sarà che rotola per passare? : )
Reihe „Fragmentos“ - 5
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
Substantivische Politik, für Mateus Fernandes
auf dem Buch „Medo und Ousadia“, von Pablo Freire und von Ira Shor
(...)
? Aber im Montag zu bilden was? , fragt den Lehrer, der ein Tag, wenn Sie gefunden werden? Tante?
Es erlernt, Buchstaben zu spielen! , livened Antworten herauf Pablo Freire, mit seinen estórias der Tag-durchtag
produkteinführungen, die ist es, die Wirklichkeit zu lesen, um zu wissen wo, wenn geht, auf zu treten,
aber im Land der Leute er von hat, beim Treten an in den Boden zu devagar
für unglaubliches, das er scheint noch in jeder Politik und Ausbildung Themen
mag, die den Kopf weit gehen läßt, die Arbeit gibt und die gleiche Aufmerksamkeit
verlangt, die besser ist, ist zu erwerben gefaltet und zur Arbeit, die setzt, um das Leben zu sehen, um Leithammel zu führen und, im Stab, ein chope zu nehmen, das und
nicht eingefroren wird, ist dieser Professor, dieser Art befreiend, daß nie es die Seite trennt, die es erzieht vom suchenden seitlichen
Vai bis boteco, sehen, was es dort entdeckt? E ist nicht Entdeckungen man singt, wo eingreifen kann?
Aber die Pupille ist nicht dumm? es kommt an, um bis Computerhacker zu sein? wenn nicht zusammen benannt wird zu bilden das pra, wenn nicht zusammen als Erzieher jedes
mit seiner Aufgabe ist, jede mit seiner Verantwortlichkeit? es hat viele Unterschiede zwischen der Schüler und dem Professor
und ist nicht alleinfrage des Alters noch des Wissens noch Liebe
folglich des pra, wenn, um zu erlernen und pra, wenn, um zu unterrichten, beide darin übereinstimmen müssen, daß was bildet, eine andere sehr
gute Spitze Wert hat, relembrada für Ira Shor, Einfassung das ideologische Diagramm ist? daß Pablo Freire, das besser ist, vor
mehr nichts erklärt, ist notwendig, um zu erklären daß die zu unterrichtende Arbeit, genau, wenn er tief ist,
seien Sie nicht genug, zum der Welt zu ändern. Dann stoppt es, um zu idealisieren und es beginnt zu träumen.
Das ideale hat Begrenzung, aber die Traumlasten die Furcht nicht zum Gesicht, was es besteht.
E folglich, Traum und Furcht, Furcht und ousadia, gehen, den Professor anzuregen, der
nicht oben gibt, nicht gleichmäßig am letzten Tag
nach diesem kurzen preleção, Senke, eine Erwähnung zum Format dieses Buches im Dialog
, in einem Gespräch noch zu bilden, einstellten es Idee auf den Test, unter allen Bolter
einer metodológico Schwierigkeit. Weil, wenn der Gedanke nicht linear ist,
dieses nicht sagen möchte, daß es unlogisch ist. Es ist structuralized, wenn es gut für
zwei Autoren, zwei Köpfe vorangegangen wird. Zwei Professoren, viele Ideen
sind, sobald, wenn es diesen Text weaveeed, in dem das Thema der Furcht und des ousadia
bildete zu den wenigen, alles am gleichen Tag
nicht Zeit, mit Geduld gab, aber ohne Ruhe noch Stille
folglich in der Relation zwischen diesen zwei Autoren das Klima immer vom ventania ist, das
den guten Kopf lüftet von, wem nie vom Leben eine
Freude bildet, welche die substantivische Politik trennt, des pedagogia Adjektivs.
(...)
Es hatte das, zum ein zusammenfassendes zu bilden… Es beendete von dieses dort lassen… Es ist, daß es rollt, um zu überschreiten? : )
Series “Fragmentos” - 5
Automatically translated into English thanks to WorldLingo
Substantive politics, for Mateus Fernandes
On the book “Medo and Ousadia”, of Pablo Freire and Ira Shor
(...)
? But what to make in the monday? , asks the teacher, who one day if found? aunt?
It learns to play letters! , answers livened up Pablo Freire, with its estórias of day-by-day
launches It is to read the reality, to know where if goes to step on
But in other people's land he has of if stepping on in the soil to devagar
For incredible that he seems, nor everybody likes politics and education
Subjects that makes the head to go far, that gives work and demands same
attention More good is to earn folded and to work seated, to see the life to pass bellwether and to take, in bar, one chope frozen
and not is that professor, of that type liberating, that never it separates the side that it educates of the searching side
Vai until boteco, to see what it discovers there? E is not finds one sings where can intervene?
But the pupil is not silly? it arrives to be until computer hacker? if is not called pra to make together, if is not together as educator
Each one with its task, each one with its responsibility? it has many differences between the pupil and the professor
and is not alone question of age, nor of knowledge, nor of love
Therefore pra if to learn and pra if to teach, both have to agree that what makes Another very
good tip has value, relembrada for Ira Shor, is to mount the ideological map? that Pablo Freire better explains
Before more nothing, is necessary to clarify that the work to teach, exactly when he is deep
will not be enough to change the world. Then it stops to idealize and it starts to dream.
The ideal does not have limit, but the dream loads the fear to face what it exists.
E thus, dream and fear, fear and ousadia, go encouraging the professor who
does not give up, not even in the last day
After this brief preleção, valley still to make a mention to the format of this book
In dialogue, in a colloquy, set it idea to the test, under all the bolter
of a metodológico severity. Because if the thought is not linear
this does not want to say that it is illogical. It is structuralized, when headed well
for two authors, two heads. Two professors, many ideas
Are as soon as if it weaveeed this text, where the subject of the fear and the ousadia
Was making to the few, everything in the same day
Did not give time, with patience, but without calm nor calmness
Therefore in the relation between these two authors the climate is always of ventania
Airing the good head of who Never makes of the life
a joy separating the substantive politics, of the pedagogia adjective.
(...)
It had that to make a summary… It finished from there leaving this… It will be that it rolls to pass? : )
Serie ”Fragmentos” - 5
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
Väsentlig politik, för Mateus Fernandes
på boka ”Medo och Ousadia”, av Pablo Freire och Ira Shor
(...)
? Men vad som ska göras i måndagen? , frågar lärare, som en dag, om funnit? faster?
Det lärer att leka märker! , svar som upplivas upp Pablo Freire, med dess estórias av dag-vid-dagen
barkasser är det att läsa verkligheten, för att veta var, om går att kliva på,
men i folkets land han har av om kliva på i smutsa till devagar
för oerhört som han verkar, nor alla gillar politik, och utbildning
betvingar som gör huvudet för att gå långt, ger begär bommar för är det arbete
och samma uppmärksamhet som mer goda är att tjäna vikt och till arbete som placeras, för att se livet för att passera ledartyp och för att ta, in, en fryst
chope och inte den professor, av den typ som befriar, att aldrig den avskiljer sidan som den utbildar av den sökande side
Vaien till boteco att se vad den upptäcker där? E inte är fynd ett sjunger var kan ingripa?
Men eleven är inte enfaldig? det ankommer för att vara till datorhacker? om inte kallas praen som ska göras tillsammans, om inte är tillsammans som utbildaren
varje med dess uppgift, varje med dess ansvar? det har många skillnader mellan eleven och professorn
och är inte ensamt ifrågasätter myndigt, nor av kunskap nor av den förälskelse
därför praen, om för att lära och praen, om för att undervisa, båda måste att instämma att vad gör en annan very
bra spets, har att värdera, relembradaen för Ira Shor, är monteringen det ideologiskt kartlägger? att Pablo bättre Freire förklarar
för mer ingenting, är nödvändig beträffande att klargöra att arbetet som ska undervisas, exakt, när han ska
djupt för att inte vara nog som ändrar världen. Därefter stoppar det för att idealize, och det startar att drömma.
Ideal har inte att begränsa, men drömmen laddar skräcken att vända mot vad den finns.
E thus, drömmen och skräck, skräck och ousadiaen, går uppmuntran professorn som
inte ger sig upp, inte ens i den sist dagen
, efter denna kort preleção, dalstillbilden som gör en omnämnande till formatera av denna att boka
in, har förat dialog, i en colloquy, uppsättningen det idén till testa, under alla bolter
av en metodológicostränghet. Därför att, om tanken inte är linjär,
detta inte önskar till något att säga att den är ologisk. Det är structuralized, när den hövdade brunnen
för två författare, två huvud. Två professorer, många idéer
är, så snart som, om den weaveeed denna text, var betvinga av skräcken och ousadiaen
var danande till fåtalet, allt i den samma dagen
inte gav tid, med patiens, men utan stillhet nor calmness
därför i förhållandet mellan dessa två författare klimatet är alltid av ventaniaen som
luftar det bra huvudet av, vem gör aldrig av livet
en glädje som avskiljer den väsentliga politiken, av pedagogiaadjektiv.
(...),
Det hade det som gör ett summariskt…, Det avslutade sig därifrån att lämna detta…, Det ska är att det rullar för att passera? : )
Серия «Fragmentos» - 5
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
Субстантивная политика, для Mateus Fernandes
на книге «Medo и Ousadia», Pablo Freire и Ira Shor
(...)
? Но, котор будет делать в понедельнике? , спрашивает учителю, который один день если найдено? тетушка?
Оно учит сыграть письма! , ответами livened вверх по Pablo Freire, с своими estórias стартов
дн--дня, котор он должен прочитать реальность, для того чтобы знать где если идет шагнуть на, то
но в земле людях он имеет если шагающ дальше в почву к devagar
для неимоверного которое он кажется, ни каждое любит вопросы, то политики и
образования которая делает головку для того чтобы пойти далеко, то дает работу и требует такому же
вниманию более хорошему должен заработать после того как оно сложено и к работе усаженной, для того чтобы увидеть жизнь для того чтобы пройти bellwether и принять, в адвокатское сословие, одно замерли chope, котор
и не будет тот профессор, того типа освобождая, что никогда оно не отделяет сторону которой оно дает образование ища бортового
Vai до boteco, увидеть оно открывает там? E не будет находки одно пеет где смогите вмешаться?
Но зрачок не придурковат? оно не приехать для того чтобы быть до hacker компьютера? если не вызывает pra, котор нужно сделать совместно, то если не совместно как воспитатель
каждое одно с своей задачей, то каждое одно с своей ответственностью? оно имеет много разниц между зрачком и профессором
и не будет одним вопросом времени, ни знания, ни pra
влюбленности поэтому если для того чтобы выучить и pra если для того чтобы научить, оба должен согласиться, то что делает другой очень
хороший конец имеет значение, relembrada для Ira Shor, будет держатель мировоззренческой картой? что Pablo Freire более лучшее объясняет
перед больше ничего, обязательно для того чтобы уточюнить что работа, котор нужно научить, точно когда он глубок
не будет достаточно для того чтобы изменить мир. После этого оно останавливает для того чтобы идеализировать и оно начинает мечтать.
Идеально не имеет предел, а нагрузки сновидения страх к стороне оно существует.
E таким образом, сновидение и страх, страх и ousadia, идут ободрить профессора который
не дает вверх, ровный в последнем дне
после этого кратко preleção, долины все еще сделать помин к форме этой книги
в диалоге, в colloquy, установили его идея к испытанию, под полностью bolter
суровости metodológico. Потому что если мысль не линейная, то
это не хочет сказать что внелогическо. Оно structuralized, после того как я возглавляно наилучшим образом
для 2 авторов, 2 головки. 2 профессора, много идей
как только если оно weaveeed этот текст, где вопрос страха и ousadia
делало к несколько, то все внутри the same day
не дало время, с терпением, но без затишья ни штиля
поэтому в отношении между этими 2 авторами климат всегда ventania
проветривая хорошую головку никогда не делает жизни
утеху отделяя субстантивную политику, adjective pedagogia.
(...)
Оно имело то для того чтобы сделать общее… Оно закончило от там оставлять это… Оно будет что оно свертывает для того чтобы пройти? : )
Reeks „Fragmentos“ - 5
Automatically translated into Dutch thanks to WorldLingo
Aanzienlijke politiek, voor Mateus Fernandes
op het boek „Medo en Ousadia“, van Pablo Freire en Ira Shor
(...)
? Maar wat in de maandag te maken? , vraagt de leraar, die één dag indien gevonden? tante?
Het leert om brieven te spelen! , livened de antwoorden omhoog Pablo Freire, met zijn estórias van day-by-day
lanceert het is de werkelijkheid te lezen, om te weten waar als naar stap op maar
in het land gaat van andere mensen dat hij heeft gehad van als het stappen in de grond aan devagar
voor ongelooflijk dat hij schijnt, noch iedereen houdt politiek en onderwijs
van Onderwerpen die het hoofd maken ver te gaan, dat het werk en eisen geeft de zelfde
meer goede aandacht gevouwen en aan gezette het werk moet verdienen, het leven is zien overgaan en bellwether, in staaf, één bevroren chope
nemen en niet die professor, van dat type het bevrijden, dat het nooit de kant scheidt die het opleidt van het zoeken zij
Vai tot boteco, om wat het te zien daar ontdekt? E is niet vindt één zingt waar kan tussenbeide komen?
Maar de leerling is niet dwaas? het komt om tot computerhakker te zijn aan? als niet pra wordt genoemd om samen te maken, als niet samen als is opvoeder
Elk één met zijn taak, elke met zijn verantwoordelijkheid? moeten het heeft veel verschil tussen leerling en
professor en is niet alleen vraag van leeftijd, noch van kennis, noch van
liefde daarom pra als om en pra als om, allebei dat wat het ermee eens zijn te onderwijzen te leren maakt Een ander zeer
goed uiteinde waarde heeft, relembrada voor Ira Shor, is onderstel de ideologische kaart? dat Pablo Freire verklaart beter
vóór niets, is noodzakelijk om te verduidelijken dat het te onderwijzen werk, precies wanneer hij diep is
niet genoeg zal zijn om de wereld te veranderen. Dan houdt het om te idealiseren op en het begint te dromen.
Ideal heeft geen grens, maar de droom laadt de vrees om onder ogen te zien wat het bestaat.
E zo, de droom en de vrees, de vrees en ousadia, gaan bemoedigend de professor die
, niet zelfs in de laatste dag na
dit korte preleção, geen vallei opgeeft om een vermelding aan het formaat van dit boek in dialoog
, in een onderhoud nog te maken, het idee aan de test, onder al wanner van
een metodológicostrengheid plaatsen. Omdat als de gedachte niet lineair is
dit niet wil zeggen dat het onlogisch is. Het is structuralized, wanneer goed geleid
voor twee auteurs, twee hoofden. Twee professoren, vele ideeën
zijn zodra weaveeed als het deze tekst, waar het onderwerp van de vrees en ousadia
aan weinigen maakte, gaf alles in
dezelfde dag geen tijd, met geduld, maar zonder rust noch calmness
daarom in de relatie tussen deze twee auteurs is het klimaat altijd van ventania
Luchtend het goede hoofd van wie van het leven nooit
een vreugde maakt die de aanzienlijke politiek, van het pedagogiabijvoeglijke naamwoord scheidt.
(...)
Het had dat om summier te maken… Het eindigde van daar het verlaten van dit… Het zal zijn dat het om rolt over te gaan? : )
[سري] "[فرغمنتوس]" - 5
Automatically translated into Arabic thanks to WorldLingo
سياسة جوهريّة, ل [متيوس] [فرنندس]
على الكتاب "[مدو] و [أوسديا]", من بابلو [فرير] و [إيرا] [شور]
(...)
? غير أنّ ماذا أن يجعل في اليوم الإثنين? , يسأل المعلمة, الذي واحدة يوم إن يؤسّس? عمّة?
هو يعلم أن يلعب حرف! , أفعم جوابات فوق بابلو [فرير], مع [إستريس] ه من [د-ب-دي]
إطلاق هو يكون أن يقرأ الحقيقة, أن يعرف حيث إن يذهب أن يخطو على
غير أنّ في أخرى الناس أرض هو يتلقّى من إن يخطو فوق في التربة إلى [دفغر]
لغيرمعقول أنّ هو يبدو, ولا كلّ واحد يحبّ سياسة وتربية
مواضيع أنّ يجعل الرأس أن يذهب بعيدا, أنّ يعطي عمل ويطلب نفسه
إنتباه أكثر جيّدة يكون أن يكسب يطوي وإلى عمل يجلس, أن يرى الحياة أن يمرّ زعيمة وأن يأخذ, في قضيب, واحدة [شب] يجمّد
ولا يكون أنّ أستاذة, من أنّ نوع يحرّر, أنّ أبدا هو يفصل الجانب أنّ هو يربّي من ال يبحث [في] جانبيّة
حتّى [بوتك], أن يرى ماذا هو يكتشف هناك? [إ] ليس اكتشافات واحدة يغنّى حيث يستطيع تدخّلت?
غير أنّ ليس التلميذة سخيفة? هو يصل أن يكون حتّى [كمبوتر هكر]? إن ليس دعات [برا] أن يجعل معا, إن ليس معا كمربية
[إش ون] مع مهمته, [إش ون] مع مسؤوليته? هو يتلقّى كثير فروق بين التلميذة والأستاذة
وليس سؤال بانفراد من عمر, ولا من معرفة, ولا من حالة حبّ
لذلك [برا] إن أن يعلم و [برا] إن أن يعلم, كلا يضطرّ وافقت أنّ ماذا يجعل يتلقّى آخر طرف جيّدة قيمة جدّا
, [رلمبردا] ل [إيرا] [شور], يكون أن جبل الخريطة إيديولوجيّة? أنّ يفسّر
بابلو [فرير] جيّدة قبل كثير لاشيء, ضروريّة أن يوضح أنّ العمل أن يعلم, تماما عندما هو عميقة
لن [ب] كافي أن يغيّر العالم. بعد ذلك يتوقّف هو أن يمثل وهو يبدأ أن يحلم.
لا يتلقّى المثاليّة حد, غير أنّ الحلم تحميل الخوف إلى وجه ماذا هو يتواجد.
يذهب [إ] لذلك, حلم وخوف, خوف و [أوسديا], مشجّع الأستاذة الذي
لا يعطي فوق, لا يتساوى في اليوم
متأخّرة بعد هذا [برلو] موجزة, واد بعد أن يجعل تنويه إلى الشكل من هذا كتاب
في حوار, في أحاديث, ثبت هو فكرة إلى الإختبار, تحت [ألّ ث] منخل آليّ
من [متودولجك] قساوة. لأنّ إن الفكرة ليس خطيّة
هذا لا يريد أن يقول أنّ هو لا منطقيّ. هو [ستروكتثرليزد], عندما [هدد] جيّدا
لاثنان مؤلفات, اثنان رؤوس. اثنان أستاذات, كثير أفكار
[أس سون س] إن هو [وفيد] هذا نص, حيث الموضوع من الخوف وال [أوسديا]
كان جعل إلى ال قليل, لم يعط كلّ شيء داخل [ث سم دي]
وقت, مع صبر, غير أنّ دون هدوء ولا [كلمنسّ]
لذلك في العلاقة بين هذا اثنان مؤلفات المناخ دائما من [فنتنيا]
يهوّي الرأس جيّدة من الذي أبدا يجعل من الحياة
سعادة يفصل السياسة جوهريّة, من ال [بدغجا] صفة.
(...)
هو تلقّى أنّ أن يجعل ملخّصة… هو أنهى من هناك يترك هذا… هو سيكون أنّ يلفّ هو أن يمرّ? : )